connect with

ANNA

  • Grey Facebook Icon
  • Grey Instagram Icon

Join the FB Family

My Life through a phone

© 2019 Anna Bursell Coaching All rights reserved

Postpartum Depression, PTSD, Insomnia, Pineal gland cyst- there is a way!

October 16, 2019

I was asked by a Psychologist-app to write an articel my experience and expertise in Postpartum Depression, I posted it here on my website so I could translate it on demand (it´s in swedish down below), wishing that it will inspire and help mothers out there. You are not alone, there is a way.

 

Anna Bursell

To get wounded inside and out.

To start over at the bottom of life when you have been given the greatest task and the gift, to take care of an innocent child born into a traumatic world. To face the fact that all walls of defense built up through life are razed one by one. Like peeling away every layer of an onion.

What is left then? Faith, hope and love are usually how the saying goes. But if you lost hope? If you do not get the right help? That was how it was for me after giving birth.

Unfortunately, it is still taboo to talk about that one can feel mentally ill as a mother, it should be a happiest time in life, it is said. When it was at its worst I made a decision and that decision I make every day I get out of bed, to be grateful for a new day and then I set my intention for the day, to enjoy my life and my family no matter what this day may bring. Of course, it's more complex than that. I didn't get "just" a depression, I also got insomnia from it. Many people think that antidepressants are a cure, unfortunately it doesn't really work that way. There are of course cases where a person has a chemical imbalance but they are extremely few in the world. But maybe someone can use it as a complement to get out of the darkest moments to get power to take action such as booking calls, pills were not the way for me, it had no effect more than side effects.

I began to educate myself, to use my long awake time to fight for my life in every way I could, sometimes I did not find the momentum for myself and wanted to give up. But I couldn't, I wanted to show my baby that when life becomes difficult he will also cope with his adversities just like me, I realized that I was a parent and a role model, a great responsibility to shoulder but it also became a big driving force for me. But if you think of guilt and shame that you have been affected by depression, it can weigh down tremendously that you are a role model, so have compassion for yourself. Investigate your thoughts and be kind to yourself, think how you wished your child thought about himself/herself if it was depressed. Don't forget your child just wants your presence. It became my comfort when I couldn't carry, sit or walk around with my baby, we lay on the floor and I followed his curious gaze and the moments we shared gave me strength. It was definitely not what I had intended, but I could give him moments of presence.

Although I felt like a prisoner in a sick body with both physical injuries and mental health, I have to find a way. The key in life is to ask the right questions. What is really happening to my body? I loved life before and the longing for our baby to finally come was almost euphoric, we would become a family!

Unfortunately, many times I got the wrong information from a doctor "you have a postpartum depression, it can go over, try pills." Just like it is was a virus that jumps on you..

"Maybe you should talk to someone?" And to that I say, this is what I know after now helping hundreds of women around the world with this, there is no "maybe" obviously you should talk to any professional who knows what you are going through. I did not give in and entered the world of research. Unfortunately, there was not much research on the subject more than how our hormones are affected, of course it has an incredibly large effect on us, but what is the meaning of this change? Is something more happening? Yes! I found an amazing researcher in Holland who recently discovered how a woman's brain changes during pregnancy. My first reaction was “how can this be new? And why doesn't anyone talk about this? ” So that's what I specialize in - hormones and the part of the brain called Theory of Mind. That is what I talk about most in my workshops and lectures! Specifically, I provide tools for your wellbeing that you can apply if you have between 1 second up to 1h approximately (something I wanted myself, "everyone" else out there gave advice such as "to take help with the baby, sleep and sit still and meditate"). But if you do not have help, a sick child and not even minutes to yourself ?! So it became my calling in life. There is a way!

The reason it feels like our walls are collapsing and we are completely exposed is really a very beautiful thing, it is for bonding with our baby who can't communicate. The baby knows how we feel and then it is obviously important how we feel. We SHOULD open ourselves to our child but if something happens, this is where it becomes complex for what happens if there is trauma around a birth? You are completely open emotionally and your intuition is at its forefront, so you are extra receptive. I was fortunate to have trained mentally before my birth so I could separate my feelings for my child and what happened to me during the birth, but there are many who can´t and then "the walls do not collapse" in the same way then it can be that you end up closing the connection to your child, not because you are a bad mother who does not feel connected, but because you are trying to survive. We women are already on our guard hormonally to protect our child (fight, flight, freeze - mode) an ancient "function" in the oldest part of the brain. But what if something negative happens around the giving birth process like in mine, that delivery is not handled properly. In the midst of all my searching, I found a specialist in the United States who found that trauma can affect the body's largest biological clock, which was also the puzzle piece I've been looking for so long. The puzzle piece explained why we have different symptoms, some sleep a lot, and some like me don’t sleep at all, some have issues with digestion and so on. It all depends on where the trauma “hits”. For me trauma was the rot of depression and insomnia (Post Traumatic Stress syndrome, PTSD)

To tell very briefly about what happened to me, the staff could not handle the trauma during my delivery, I became the one who had to be "the calm" one in the room and ask questions what it all means, there was a lack of communication, I became insecure, the anesthesiologist made a bigger leakage in my lower back with the epdiural so I leaked brain fluid, the baby did not come out so they tore my abdomen, cut me up and pulled him out, stitched me up right there for 2h without being sedated etc. For a very long time, I felt like a quilt, like a stranger in my own body.

There is an explanation even for your postpartum depression and it does not have to be that your childbirth was traumatic, it is a little miss guided word to put on depression really, because it is more complex than that. You may have troubled relationships in your life, maybe trauma since your own childhood, but you can also inherit trauma that has not been worked out and then comes "out" in full force because you have no walls. Our own well-being or the body's own antidepressant that I usually call it is the Vagus nerve, if you do not know about this nerve, please check out my website where I describe in more detail (klick here Vagusnerve) It is important that the quality of it is good and we also inherit the quality of it. The positive is that the quality of the Vagus nerve can be quite easily enhanced, but first you must know that it even exists! (how to strengthen it is also on my website klick here https://www.annabursell.com/single-post/2019/10/16/The-Vagus-Nerve---how-to-stimulate-your-bodys-own-antidepressants ) The body always wants to protect us and if you have some unpleasant experiences in the luggage they "stand in line" so to speak to get "cleansed" by you. What I mean by that is that the brain doesn't want you to think about discomfort so it stores it until you start processing the memories, then it's like pushing a button, all the memories come and you can feel yourself being run down to the bottom, but when you know why, then you have an understanding and more empathy for yourself. I promised myself that "now that I'm still down here in the bottom and feeling so bad, I will clean all shit once and for all!" Unfortunately, I had to struggle to find someone to talk to because the psychologist I met said "now is only the birth experience we should focus on not old trauma". But unfortunately that psychologist had not received the right education, because that is how our brain works and if you do not know this  when all emotions rush yes, then you can, as in my case, feel that you have the whole world on your shoulders and for my part I often thought "what's going on? Why do I think of things from my childhood I didn't even think was a problem today? ”But this too is natural. We need to clear our mental memory but also our cell memories that carry our DNA from trauma. So what exactly is trauma? "That's when you feel overwhelmed and out of control." So it does not have to mean life and death for you to be affected by a depression.

Can I get countless "there is nothing more we can do" by the doctors and not only was I injured both physically and mentally my baby was ill for the first 1.5 years, my dad became so sick that he almost died 3 times of 3 different diseases in 1 year and short there after that my beloved mother fell ill quickly and died of incurable cancer. Can I find the joy in life that still suffers from insomnia so can you! There are many who have had worse experience then this and there are those who have had many "minor" trauma but if the cup is full then it is full. Take care of yourself and clear your trauma, you are not alone! It is perfectly okay to complain but dare to ask someone who has gone through similar HOW they did it, the answer lies in asking the right question. Today there is help just one call or click on the computer. You are a good mother, you "just" don´t have the right conditions yet. You have every right to enjoy your time with your child so dare to stretch out a hand, we are many by your side my friend. I have created a network called Mothers Movement, we support, educate, coach parents around the world. You are always welcome to follow us in our FB Family klick Mothers Movement on Facebook and me in my life and the journey back on Istagram at Coach.annabursell or on my blogg on the website) But above all do not forget three things that I always say in all interviews , lectures and client talks, you are valuable, you are loved and what you think and do makes a difference!

With love,

Anna Bursell

 

Wellness in Trauma Specialist - Speaker - ToM Coach - NLP Hypnotist - Founder of the ToM Energy Release™ technique - Founder of the network MothersMovement -
Courses & Work-shops in: 
Wellness in Trauma for Healthcare Staff
Wellness in parenting no matter how you feel
"Wellness in Business" which contains stress management and Leadership Coaching

www.annabursell.com

Mobile: 0046739962818

 

 

 

In Swedish/På svenska

Anna Bursell

Att bli skadad inifrån och ut.

Att få börja om på livets botten när man har fått den största uppgiften och gåvan, att ta hand om ett oskyldigt barn som föds in I en traumatisk värld. Att alla murar av försvar man byggt upp genom livet raseras en efter en. Som att skala bort varje lager av en lök.

Vad är då kvar? Tro, hopp och kärlek brukar man så fint säga. Men om man tappat hoppet? Om man inte får rätt hjälp? Så var det för mig efter min förlossning.

Det är tyvärr fortfarande tabu att prata om att man kan må psykiskt dåligt som mamma, det ska ju vara en lyckligaste tid i livet sägs det. När det var som värst så tog jag ett beslut och det beslutet tar jag varje dag jag går upp ur sängen, att vara tacksam för en ny dag och sedan sätter jag min intention för dagen, att njuta av mitt liv och min familj oavsett vad denna dag för med sig. Såklart är det mer komplext än så. Jag fick inte ”bara” en depression jag fick även insomnia av det. Många tror att antidepressiva är ett botemedel, tyvärr funkar det inte riktigt så. Det finns såklart fall där en människa har kemisk obalans men dom är ytterst få i världen. Men kanske någon kan använda det som ett komplement för att komma ur dom mörkaste stunderna för att få kraft att ta åtgärd så som att boka samtal, tabletter var inte vägen för mig, jag fick ingen effekt mer än biverkningar.

Jag började utbilda mig, att använda min långa vakna tid till att kämpa för mitt liv på alla sätt jag kunde, ibland hittade jag inte drivkraften för mig själv och ville ge upp. Men jag kunde inte, jag ville visa min bebis att när livet blir svårt så kommer han också att klara sina motgångar precis som jag, jag insåg att jag var förälder och en förebild, ett stort ansvar att axla men det blev också en stor drivkraft. Men tänker man på skuld och skam att man blivit drabbad av depression så kan det tynga ner oerhört att man är en förebild, så ha medkänsla mot dig själv. Rannsaka dina tankar och var snäll mot dig, tänk hur du önskat att ditt barn tänkt om sig själv om den var deprimerad. Glöm inte ditt barn bara önskar din närvaro. Det blev min tröst när jag inte kunde bära, sitta eller gå runt med min bebis, vi låg på golvet och jag följde hans nyfikna blick och dom stunderna som vi delade gav mig styrka. Det var absolut inte såhär jag hade tänkt men jag kunde ge honom stunder av närvaro.

Även om jag kände mig som en fånge i en sjuk kropp med både fysiska skador och mentala så ska jag hitta en väg. Nyckeln i livet är att ställa rätt frågor. Vad är det egentligen som händer med min kropp? Jag älskade ju livet förr och längtan efter att vår bebis äntligen skulle komma var nästan euforisk, vi skulle bli en familj!

Tyvärr fick jag många gånger fel information från läkare ”du har fått en förlossningsdepression, det kan gå över, prova tabletter.” Precis som att det är ett virus som hoppar på en..

”Du kanske ska prata med någon?” jag säger såhär efter att nu ha hjälpt hundratals kvinnor världen över med detta, det finns inget ”kanske” självklart ska du prata med någon professionell som vet vad du går igenom. Jag gav mig inte och gav mig in i forskningens värld. Tyvärr fanns det inte mycket forskning i ämnet mer än hur våra hormoner påverkas, givetvis har det en otroligt stor effekt på oss men vad är egentligen meningen med denna förändring? Händer det något mer? Ja! Jag hittade en fantastisk forskare i Holland som nyligen upptäckt hur kvinnans hjärna förändras under en graviditet. Min första reaktion var ”hur kan detta vara nytt? Och varför pratar inte någon om detta?” Så det är det jag bland annat specialiserat mig på hormoner och delen av hjärnan som heter Theory of Mind och det jag pratar mest om på min workshops och föreläsningar! Speciellt ger jag verktyg som man kan applicera om man har mellan 1 sekund upp till 1h ungefär på sig (något jag efterfrågade själv, jag tyckte att ”alla” andra gav råd som ”att ta hjälp, sov och sitt stilla och meditera”). Men om man inte har hjälp, ett sjukt barn och inte ens minuter åt sig själv?! Så det blev mitt kall i livet. För det går!

Anledningen att det känns som våra murar rasar och vi är helt blottade är egentligen en väldigt fin sak, för att knyta band med vår bebis som inte kan kommunicera. Bebisen känner hur vi mår och då är det såklart viktigt hur vi mår. Vi SKA öppna oss för vårt barn men om något händer, det är här det bli komplext för vad händer om det uppstår trauma runt en förlossning? Du är helt öppen känslomässigt och din intuition är på sin spets, du är alltså extra mottaglig. Jag hade turen att ha tränat mycket mentalt innan min förlossning så jag kunde separera mina känslor för mitt barn och för vad som hänt under förlossningen, men det är många som inte kan det och då ”rasar inte murarna” på samma sätt då kan det bli att man sluter sig, inte för att man är en dålig mamma som inte känner anknytning, utan för du försöker överleva. Vi kvinnor är redan på vår vakt hormonellt för att skydda vårt barn (fight, flight, freeze – mode) en uråldrig ”funktion” i den äldsta delen av hjärnan. Händer det något runt om som i mångas fall som i mitt, att förlossningen inte hanteras på rätt sätt. För mitt i allt mitt sökande så hittade jag en specialist i USA som hittat att trauma kan påverka kroppens största biologiska klocka, det var också pusselbiten jag så länge letat efter.

För min del blev traumat en depression (Post traumatic stresssyndome, PTSD) men också insomnia men på andra såg den annorlunda ut, och det har sin förklaring i var den drabbat den biologiska klockan. För dig kanske din matsmältning blivit påverkad eller du sover mindre eller mer osv. För att berätta väldigt kort om vad som hände mig så kunde inte personalen hantera traumat under min förlossning, jag blev den som fick vara ”den lugna” och ställa frågor vad allt innebär, det var bristande kommunikation, jag blev otrygg, narkosläkaren gjorde ett större läckage i ryggen med epdiuralen så jag läckte hjärtvätska, barnet kom inte ut så de drog sönder mitt underliv, klippte upp mig och drog ut honom, sydde mig i 2h på plats utan att bli nedsövd m.m. Under väldigt lång tid kände jag mig som ett lapptäcke, som en främling i min egen kropp.

Det finns en förklaring även för din förlossningsdepression och det behöver inte vara att din förlossning var traumatisk, det är ett lite mittvisande ord att sätta på depressionen egentligen för att det är mer komplext än så. Du kan ha oroliga relationer i ditt liv, kanske trauma sedan din egen barndom men du kan även ärva trauma som inte blivit bearbetade och kommer då ”ut” i full kraft eftersom man inte har sina murar. Vårt egna välmående eller kroppens egna antidepressiva som jag brukar kallar det är Vagus nerven, om du inte vet vad det är för nerv så kolla gärna min hemsida där jag beskriver mer ingående (www.annabursell.com) Det är viktigt att kvaliteten på den är bra och vi ärver även kvalitéten på den. Det positiva är att kvalitéten på Vagus nerven kan man ganska lätt förstärkta men först måste man ju vet att den ens finns! (hur man förstärker den står också på hemisdan klicka här https://www.annabursell.com/single-post/2019/10/16/The-Vagus-Nerve---how-to-stimulate-your-bodys-own-antidepressants) Kroppen vill alltid skydda oss och har man en del obehagliga upplevelser i bagaget så ”står dom på kö” så att säga för att bli ”rensade”. Det jag menar med det är att hjärnan inte vill att du ska tänka på obehag så den lagrar det tills du börjar bearbeta minnena, då är det som att trycka på en knapp, alla minnen kommer och man kan känna att man blir körd i botten, men vet man varför så har man en förståelse och mer empati mot sig själv. Jag lovade mig själv att ”nu när jag ändå är här nere i träsket och mår så dåligt så rensar jag all skit en gång för alla!”. Jag fick tyvärr kämpa för att hitta någon att prata med eftersom den psykologen jag träffade sa ”nu är det förlossningen vi ska fokusera på inte gamla trauman”. Men tyvärr hade den pyskologen inte fått rätt utbildning, det är nämligen såhär vår hjärna funkar och vet man inte det när alla känslor rusar ja, då kan man som i mitt fall känna att man har hela världen på sina axlar och för min del tänkte jag ofta ”vad är det som händer? Varför tänker jag på saker från min barndom jag inte ens trodde var ett problem idag?” men även detta är naturligt. Vi behöver rensa vårt mentala minne men också våra cellminnen som bär vår DNA från trauma. Så vad är trauma egentligen? ”Det är när man känner sig överväldigad och att man inte har kontroll”. Det behöver alltså inte innebära liv och död för att du ska bli drabbad av en depression.

Kan jag få otaliga ”det finns inget mer vi kan göra” av läkarna och inte nog med att jag var skadad både fysiskt och psykiskt så var min bebis sjuk de första 1,5 året, min pappa blev dödssjuk 3 gånger på 1 år och kort där efter så insjuknade min älskade mamma hastigt och dog av obotlig cancer. Kan jag hitta glädjen i livet som fortfarande lider av insomnia så kan även du! Det finns många som har haft det värre absolut och det finns dom som har haft många ”mindre” trauma men är bägaren full så är den full. Ta hand om dig och rensa dina trauman, du är inte ensam! Det är helt okej att klaga men våga fråga någon som gått igenom liknande HUR dom gjort, svaret ligger i att fråga rätt fråga. Idag finns det hjälp bara ett samtal eller klick på datorn. Du är en bra mamma, du ska ”bara” få rätt förutsättningar. Du har all rätt att njuta av din tid med ditt barn så våga sträcka ut en hand, vi är många vid din sida min vän. Jag har skapat ett nätverk som heter Mothers Movement, vi stöttar, utbildar, coachar föräldrar runt hela världen. Du är alltid välkommen att följa oss i vår FB Familj (klicka Mothers Movement  och mig i mitt liv och resan tillbaka på Instagram klicka Coach.annabursell eller på min blogg på hemsidan) Men glöm framför allt inte tre saker som jag alltid säger i alla intervjuer, föreläsningar och klient-samtal, du är värdefull, du är älskad och vad du tänker och gör, gör skillnad!

Med kärlek,

Anna Bursell

 

 

Wellness in Trauma Specialist - Speaker - ToM Coach - NLP Hypnotist - Founder of the ToM Energy Release™ technique - Founder of the network MothersMovement -
Courses & Work-shops in
Wellness in Trauma for Healthcare Staff
Wellness in parenting no matter how you feel
"Wellness in Business" som innehåller bland annat stresshantering & ett Coachande Ledarskap

www.annabursell.com

Mobile: 0046739962818

 

Please reload

Recent Posts

October 12, 2017

Please reload

Join My Mailing List